Frsluflokkur: Heimspeki

Alla sjlars dag 2010

Betraktelse fr allhelgonahelgen 2010 i Flemingsbergs kyrka, kl. 18:00.


Joh. 6:37-40

2010.0420 Stola 008

P resa utomlands fr ngra r sedan blev jag sugen att g in p en gammal gravplats. Kyrkan som sttt dr tidigare mitt p dvarande kyrkogrden var fr lnge sedan borta. Endast grunden till henne fanns kvar, trots att p mnga stllen grs och vxtligheter av olika slag hade hunnit lgga s som en grn matta ver det mesta av kyrkans terstende ruiner. P vg in mot denna forna gravplatsen gick jag under en gammal portbge. P vgen in sg jag dr orden memento mori var inhuggna i stenbgen, som vi han verstta till glm inte att alla ska en dag d. Nr jag sedan efter att ha gtt lite om kyrkogrden och vnde tillbaka till porten, upptckte jag att p portens baksida fanns en annan inskription. Lika vackert inhuggna i stenen stod orden memento vivere eller glm inte att leva. Orden riktade sig till dem som vnde frn sina kra och nras gravar, till dem alla som skulle tillbaka till livet. Kanske ensamma, fyllda av tomhetsknsla, saknad och sorg. De latinska orden riktas till de hopplsa, uppgivna, missmodiga ensamma: att inte ge upp. Livet finns dr ute. Livet som r vrt att leva. Inte bara de utan leva livet levande. Gra det bsta av det, trots det tomrum som skapats, frsvunnen trygghet och vnskap. Orden var som mnga frnuftiga mnniskors samlade vishet. Vi r inte de frsta och enda att uppleva detta nrmast outhrdliga. Ngon har upplevt det fre mig och den mnniskan finns drute. Men sorgen och saknaden r alltid personlig. Men drute finns ngon som vill lyssna, dela sorgen och finnas.

Orden, frn kyrkogrdsportens frnsida memento vivere har sedan jag sg dem funnits i mitt hjrta nr jag har gtt frn en lskad slktings grav, nr jag tittat p min fotspr och undrat om dessa inte var ovanligt djupa. Nr axlarna har sjunkit, dropparna runnit frn min nsa... D har jag frskt att tnka: ngot finns drute som r vrt att jag lever fr det och en gld av hopp kvicknar till liv i mitt hjrta, ett hjrta som kndes brustet. Nr ren gtt och sorgen blir till saknad knner jag ibland hur fogarna i mitt hjrta utgr mitt hjrtas starkaste delar.

En pminnelse om vr ddlighet lmnas oss idag, men ocks om vrt eget liv. Orden frn Johannesevangeliet dr Jesus sger: Ingen ska g frlorad av dem som Fadern ger mig. Och de som Fadern gett mig ska alla uppst p den yttersta dagen till ett evigt liv. I frtrstan p Jesu Kristi ord kan vi vila trygga om att vra nra och kra som gtt fre oss, finns i Guds lskande famn.

Och livet livet, det vntar p oss andra drute.


"Messanismi"

Ntt hugtak, sem tengt hefur veri stefnu Baracks Obama Bandarkjaforseta hefur skoti upp kollinum. etta hugtak hefur veri tengt stefnu forsetans a Bandarkin su sjlfgefnu hlutverki sem alheimsfrelsari mt rtti, kgun, fri og misskiptingu. a sem gleymist oft er a Bandarkin hafa veri me alheimsafskiptum snum ( krafti strar og styrks sns) upphaf alls essa san nlenduveldin gltuu valdastu sinni tmaHeimstyrjaldanna eitt og tv.

essi svokallai "messanismi" skrskotar til gufrilegra hugtaka um "frelsarann". ann sem koma skal til a frelsa, leysa jirnar undar oki rttis og misskiptingar, lagleysu og mannrttindabrota. N hefur Barack Obama veri thluta Friarverlaunum Nbels. a eru au verlaun sem Normenn f a afhenda (rlti af hendi Sva) og nna fyrsta skipti er aila sndur essi heiur, sem ekki hefur "gert neitt" heldur aeins fyrir nframsetta stefnu ea viljakvrun. etta er fheyrt. Hversu margir hafa ekki leitt till lykta friarsamninga sem hafa haldi, hversu margir hafa ekki barist allt sitt lf fyrir rtti snum og annarra? Hversu margir hafa ekki lti lfi fyrir rtt ea til bjargar rum? N fr bjartasta "barnastjarnan" lfsferilsverlaun egar fyrsta starfsri. Hverju stir? Ngir a skrifa fnar rur og forma fallega stefnu? arf ekki a sna rangur?

Good luck to you Mr President!


Helfr og hugsanafrelsi

Oft er tnglast v hversu vsn vi erum Vesturlndum, a dmskerfi okkar s gott og rttltt og a frelsi s varveitt stjrnarskrm og lagatextum. En er etta virkilega svo. g var Tyrklandi nna dgunum. Umran um aild Tyrklands a ESB er hvr ar og vilja margir me, svona til a hleypa Tyrklandi inn Evrpu. Ottmanska rki ni nstum v a taka Vnarborg fyrir remur ldum, en uru fr a hverfa. Nna vilja eir komast lengra inn Evrpu - me klkindum sta vopnavalds. Ef Tyrkjum yri hleypt me ESB yru eir anna fjlmennasta land bandalagsins og eftir um 10 r lklega a strsta.

En a er etta me Tyrkina. Enginn vill hafa me af v a eir eru sagir brjta mannrttindum flks, stra hugsunum og bla niur n jflagsfl. Stjrnmlaflokkar sem eru me ara stefnu en var mrku 1923 egar Kemal Atatrk stofnai lveldi og seklariserai (hafnai tttku trarhreyfinga stjrnmlum) samflagi er hafna, eir bannair v eir stri gegn meginhugmyndafri eirra sem liggur a baki hins ntma Tyrklands.

a er banna a tala illa um Kemal Atatrk, a sem hann geri og sagi og liggur ar vi fangelsissvipting. Tyrkir hafa lngum smuleiis hafna a nokkurt jarmor hafi tt sr sta 1915 Armenum. a eru svona hlutir sem g vil draga fram ljsi. N egar flk vesturlndum er sama htt beitt rtti fyrir hugsanir snar.

Prentfrelsi og hugsanafrelsi er ekki til Vesturlndum, ekki frekar en Kna, Tyrklandi, Spni ea Bandarkjunum. skalandi er banna a vera nasisti og va er smuleiis banna a eiga eabera fna nasista. Vi vitum ll hvaa hrmungum s stefna er kllu er nasismi olli strsrunum fyrri hluta sustu aldar. v m aldrei gleyma ea reyna a hjpa umbir sguflsunar. Nasistar beittu ritskounum, eir bnnuu vissa skoanir og stjrnmlafl. eir sgu flki hvernig a tti a hugsa. Erum vi nokku betri egar vi dag bnnum og til og me refsum flki fyrir hugsanir snar. A hafna a helfrin, ar sem milljnir Gyinga, Sgauna, Tatara og annarra kyntta og jarbrota voru myrtar, segir meira um llega sguekkingu oggfnafar en a essi manneskja s httuleg. Svo lengi vi gleymum ekki disverkum fyrri tma munum vi ekki endurtaka slkar hrmungar. Rttltt samflag, ar sem jfnuur, vsni, ekking og almennt htt menntunarstig prir samflagi, minnkar httan v a flk komi fram me skrtnar hugmyndir sem afhjpa grunnhyggni eirra og vankunnttu.

Bnnum ekki hugsanir. Bnnum ekki flki a hugsa, menntum a heldur.


mbl.is rsarmaurinn sagur afneita helfrinni
Tilkynna um vieigandi tengingu vi frtt

Innskrning

Ath. Vinsamlegast kveiki Javascript til a hefja innskrningu.

Hafu samband